Dagens Kommunstyrelsemöte ger anledning till ett antal reflektioner ...
En ledamot i det "röda laget", hade konstaterat att jag vid ett antal tillfällen och sammanhang visat uppskattning för andras "intelligenta" kommentarer och inspel, något som hon uppfattade som problematiskt, oklart hur?
Vilka förutsättningar har en politisk församling, som med några få undantag mest påminner om en vård- och omsorgskö, att sätta sig in dagens och framtidens situation som företagare och anställd?
Man behövde inte fundera på svaret speciellt länge, då kommunalrådet Kerstin Gadde (S) kungjorde att det inte var så viktigt om man hade en hög eller låg kommunalskatt, för att få inflyttning och tillväxt i kommunen ... Och strax efter så redogjorde vår näringslivsutvecklare för årets utfall av Svenskt Näringslivs stora undersökning av näringslivsklimatet och vilka åtgärder företagarna svarat var viktigast och borde prioriteras..... "Lägre skatter och avgifter, 59,57%" och "Bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande, 58,51%".
|
Klicka på bilden för att se vad Företagarna tycker i full storlek. |
Och vad politikerna tyckte var viktigaste åtgärder ...
|
Klicka på bilden för att se vad Politikerna tycker, i full storlek. |
Inte undra på att det går som det kan med företagsklimatet i kommunen.
På ett sätt har dock kommunalrådet Kerstin Gadde(S) helt rätt och det är att vi har ett system för skatteutjämning som förstör det viktiga incitamentet för kommuner att bli så kostnadseffektiva som de borde bli. Eftersom kommuner kompenseras för såväl kostnadsskillnader som faktiska skillnader i skatteintäkter, blir marginaleffekten av utjämningen 95 procent enligt Timbro-rapporten ”Kommunalråd utan ansvar”. Kommuner som ökar arbetsdeltagandet och därmed skatteintäkterna, får bara behålla fem procent av inkomstökningen. Omvänt gäller att en kommun vars politik minskar intäkterna, exempelvis på grund av höjda skatter på arbete och företagande, kompenseras för nästan hela inkomstbortfallet.
Hur är
Kommunalekonomiska utjämningssystemet konstruerat och riggat för 2017? läs mer här>
I vissa kommuner, bland annat Österåker, är marginaleffekten över 100 procent. Om en kommuns skattesats ligger under rikssnittet, leder högre skatteintäkter till en minskning av utjämningsbidragen som är större än inkomstökningen från fler arbetande.
Exempelvis förlorar skånska Kävlinge 106 kronor för varje hundralapp som intäkterna ökar. Det är milt sagt en hämsko på drivkraften att förbättra ekonomin. Rena "pomperipossaeffekten" som den folkkäre författaren Astrid Lindgren beskrev i en artikel i Expressen den 10 mars 1976, då hon upptäckt att hon betalade 102 procent i skatt. Detta blev en bidragande orsak till att "det röda laget" förlorade regeringsmakten vid riksdagsvalet 1976, för första gången på 40 år.