(M)amma Moderat

fredag 23 november 2018

Tyvärr frodas mobbing & näthat bland Orust skolelever men de oskyldiga drabbas!

Det är inte bara dåliga betyg i högstadiet på Orust som är problematiska utan det finns ännu en katastrofal utveckling som ingen politiker vill ta ansvar för, nämligen att man verkar totalt glömt bort det man var så bra på för sisådär 17-18 år sedan.

Efter att Henån skola valsat runt i tidningar och TV på grund av omfattande mobbing så blev skolan väldigt duktiga på att stävja minsta tecken på mobbning, vilket bland annat resulterade i att flera elever blev avstängda och fick söka sig till andra skolor.

Det var stundom granska hårda tag, när mobbarna omedelbart plockades in till enskilda intervjuer (förhör) om vad som förevarit och sedan omedelbart beslut om åtgärder. Inte som idag, när alla barn drabbas av omkastningar i sina scheman, bara för att några föräldrar inte har uppfostrat sina barn.

Då var näthat ett okänt fenomen, men kanske är det snart dags att damma av de gamla löpsedlarna om "Mobbingskolan på Orust" om inte något görs.
Så OrustMedborgaren vill uppmärksamma alla föräldrar på att DU nu kan försäkra dig och ditt barn mot nätmobbing "Gratis" upp till 18 års ålder!
Klicka på bilden för att läsa mer och försäkra ditt barn.




fredag 9 november 2018

15 minutes of fame in front of a live audience!

Show Dance uppvisning och danskurs avslutning på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund.
Klicka på "PATTIS AKADEMI", loggan för att göra ett besök. 






Vi föräldrar tackar "Patti" för att du tagit så väl hand om våra barn.
Ett gäng "glada skelett" dansar inför en entusiastisk publik på 250 personer. 














torsdag 8 november 2018

Om Orust var näst bästa skolkommun, varför lyckas då inte eleverna?

Bästa Skolkommun, enligt lärarförbundet, fokuserar inte på eleven och elevens väl utan på medlemmen/personalen! Hur kan det annars komma sig att eleverna på Orust uppvisar sådana katastrofala resultat i årskurs 7 - 9?

De 13 kriterierna ... enligt TCO:s Lärarförbund

1. Resurser till undervisningen

Baserat på statistik från SCB. Vi har vägt samman två mått: kostnaden exklusive lokaler per inskrivet barn i förskola och det integrerade måttet, som består av kostnaden för förskoleklass, grundskola och fritidshem i kommunal regi exklusive lokaler och inventarier per elev i grundskolan och förskoleklass. Uppgifterna omfattar endast elever i kommunala skolor.

Anledningen till att vi använder det integrerade måttet är att många kommuner har svårt att särskilja vilka kostnader som hör till vilken verksamhet. Systemet blir därigenom mer rättvist än om vi hade valt att använda de enskilda måtten för de olika skolformerna.

Värdet för respektive delkriterium/mått rangordnades i decilgrupper (från 1 10). Dessa rangordningssiffror summerades samtidigt som de viktades där rangordningssiffran det integrerade måttet gavs vikten 13 och förskolan gavs vikten 5. Anledningen till att vi valde 13 som vikt för det nya integrerade måttet är att det motsvarar de tidigare vikterna om 9 för grundskolan, 1 för förskoleklassen och 3 för fritidshemmet. Därefter rangordnades den sammanlagda poängsumman från 1 till 290.

2. Andel pedagogiskt utbildade lärare

Baserat på officiell statistik från Skolverket.
Vi har vägt samman fyra mått: andelen årsarbetare i kommunal förskola med pedagogisk högskoleexamen, andelen årsarbetare i kommunal förskoleklass med pedagogisk högskoleexamen, andelen lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne samt andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i kommunala fritidshem.
Viktningen har gjorts så att förskola har vikten 5, förskoleklass har vikten 1,
grundskolan har vikten 9 och fritidshem har vikten 4.

3. Lärartäthet

Baserat på officiell statistik från Skolverket. (Jämförelsetal)
Vi har vägt samman fyra mått: antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen i kommunal förskola, antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass, antal elever per lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola inklusive undervisning i modersmål och Svenska som andraspråk och antal barn per årsarbetare i kommunala fritidshem. Viktningen har gjorts så att förskola har vikten 5, förskoleklass har vikten 1, grundskolan har vikten 9 och fritidshem har vikten 4.

4. Friska lärare

Underlag rörande Lärarförbundets medlemmar hämtat ur partsgemensam statistik över sjukskrivningar. Vi har vägt samman två mått: andelen medlemmar i Lärarförbundet som i november 2017 var tjänstlediga p g a sjukdom, helt eller delvis 30 dagar eller mer och förändringen i procent mellan andelen sjukskrivna 2016 och 2017.

Procenttalet för de två delmåtten rangordnades i decilgrupper (från 1-10). Dessa rangordningssiffror summerades samtidigt som de viktades där rangordningssiffran för andelen sjukskrivna multiplicerades med 4 och för förändringen med 1.
Därefter rangordnades poängsumman från 1 till 290.

5. Lärarlöner

Utdrag ur Lärarförbundets lönestatistik, baserat på partsgemensam statistik, avseende löner för medlemmar som arbetar i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Statistiken är den senaste, daterad november 2017. Vi har använt medellönen för fem olika lärarkategorier: grundskollärare 1-7 och 4-9, lärare i praktiskt/estetiska ämnen, förskollärare och fritidspedagoger. För att premiera kommuner som har valt att satsa på sina lärare har även löneökningstakten för identiska individer under de senaste fem åren använts. För att även premiera kommuner med stor lönespridning rankas kommunerna dessutom utifrån detta mått.

Medellönen för respektive kommun och lärarkategori och löneökningen för varje kommun under de gångna fem åren rangordnades i decilgrupper (från 1-10). För grundskolan beräknades en medellön viktat efter de olika lärarkategoriernas andel av grundskolans lärare. Rangordningssiffrorna för förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare summerades samtidigt som de viktades där rangordningssiffran för grundskolan multiplicerades med 9, förskolans med 6 (detta eftersom majoriteten av lärarna i förskoleklass är förskollärare) och fritidshemmets med 3. Det får till följd att grundskollärarnas löner väger tyngre än övriga lärarkategoriers.
Löneökningstakten gavs samma vikt, 9, som grundskolan.

Lönespridningen mäts som skillnaden mellan P50 och P90 för fem olika lärarkategorier. Lönespridningen rangordnades i decilgrupper (från 1-10). Därefter rangordnades kommunernas sammanlagda poängsumma från 1 till 290.

6. Kommunen som avtalspart

Baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.

Enkätundersökningen genomfördes under våren 2018 och 264 lokalavdelningar svarade. Frågorna handlar om lokalavdelningens syn på kommunens respekt för den professionella friheten för lärare och skolledare och på de förutsättningar som lärare ges av kommunen.

Svaren avges enligt en poängskala mellan 1-5 där poängen sedan adderades. Efter den sammanlagda poängsumman rangordnas kommunerna från 1-290. För kommuner vars lokalavdelningar inte svarat ges rangordningsvärdet 290.

7. Andel barn i förskola

Baserat på officiell statistik från Skolverket.
Andel av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån andelen barn med plats i förskola.

8. Genomsnittligt meritvärde åk. 9

Baserat på officiell statistik från Skolverket.
Genomsnittligt meritvärde i åk. 9 för samtliga elever i grundskolan vårterminen 2017. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån det genomsnittliga meritvärdet.

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som har läst moderna språk som språkval (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det gällande betygssystemet.

9. Genomsnittligt meritvärde justerat efter förutsättningar, Likvärdighetsindex.

Faktiskt genomsnittligt meritvärde för eleverna i åk 9 vårterminen 2017 (se kriterium 8) jämförs med förväntat genomsnittligt meritvärde enligt Lärarförbundets modellberäkningar. De bakgrundsfaktorer som Lärarförbundet tagit hänsyn till är
andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren
fördelningen pojkar/flickor
föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå

Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån differensen mellan faktiskt genomsnittligt meritvärde och förväntat genomsnittligt meritvärde.

10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9.

Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 vårterminen 2017.
Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån andel elever som är godkända i alla ämnen.

11. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 justerat efter förutsättningar, Likvärdighetsindex.

Baserat på officiell statistik från Skolverket. Faktisk andel elever i åk 9 som är godkända i alla ämnen jämförs med förväntad andel elever med godkänt i alla ämnen enligt Lärarförbundets modellberäkningar. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån differensen mellan faktisk andel elever med godkänt i alla ämnen och förväntad andel elever med godkänt i alla ämnen.

12. Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år

Baserat på officiell statistik från Skolverket, Jämförelsetal. Andel av elever, exklusive elever på introduktionsprogram, som gick i år 1 i gymnasieskolan den 15 oktober 2014 och som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2013 och som fick slutbetyg från program/IB-linjen läsåret 2016/17 eller tidigare. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun eller på en fristående gymnasieskola. Kommunerna rangordnas från 1-290 efter andelen i procent som fullföljt gymnasieutbildningen inom 3 år.

13. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet för högskolestudier

Baserat på officiell statistik från Skolverket, Jämförelsetal. Andel av elever, exklusive elever på introduktionsprogram, som gick i år 1 i gymnasieskolan den 15 oktober 2014 och som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2013 och som fick slutbetyg från program/IB-linjen läsåret 2016/17 eller tidigare. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun eller på en fristående gymnasieskola. Kommunerna rangordnas från 1-290 efter andelen i procent som fullföljt gymnasieutbildningen inom 3 år.

Baserat på statistik från Skolverket. Andel av kommunens invånare, födda 1997, som har grundläggande behörighet till högskolestudier. Uppgifterna avser personer som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun eller på en fristående gymnasieskola. Kommunerna rangordnas från 1-290 efter hur hög andel av de tjugoåriga invånarna som har grundläggande behörighet för högskolestudier.

Grundläggande högskolebehörighet har den som i slutbetyg har lägst betyget godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.

Kommuner som har en hög andel unga som lämnar kommunen omedelbart efter sin gymnasieutbildning och som folkbokför sig i den nya kommunen senast 1 november samma år missgynnas i detta kriterium.