Ohållbar utveckling som ger avveckling, en modern Tulpankrasch?!

Enligt den delrapport om regeltillämpning på kommunal nivå för Bygglov - handläggning, servicegarantier, avgifter och resurseffektivitet som * Näringslivets Regelnämnd, NNR, gjorde i september i år, där de ställde ett antal frågor till de Svenska kommunerna om hur de hanterar Bygglov. Det visade sig att det är enorma skillnader mellan kommunernas bygglovsavgifter.

Mellan 5 000 till 170 000 kronor. Så mycket skiljer bygglovsavgiften mellan den billigaste och dyraste kommunen i landet i ett och samma ärende. "Det är en enorm skillnad som sätter rättssäkerheten för företagen ur spel". Framförallt så måste man tänka sig för i vilken kommun man vill bygga och etablera sig och sin verksamhet.

Klicka på bilden för att öppna och läsa hela rapporten i PDF-format

Kommuner med lägsta bygglovsavgift (inklusive planavgift):
Vilhelmina – 5 126:-
Strömsund – 6 813:-
Essunga – 9 790:-
Tranås – 10 000:-
Lessebo – 10 500:-

Kommuner med högsta bygglovsavgift (inklusive planavgift):
Norrköping – 170 000:-
Täby – 170 000:-
Borås – 169 000:-
Strängnäs – 156 000:-
Stockholm – 152 000:-

Mot bakgrund hur Orust kommun placerat sig i samtliga undersökningar där företag och medborgare fått lämna sina omdömen blir man ju genast intresserad av hur Orust kommun placerat sig ...(?)

Ja just det Orust kommun svarade inte på frågorna .. (!)

Kanske klokt med tanke på att det förmodligen inte skulle ställt Orust kommun i någon speciellt positiv dager?! Med tanke på att Orust kommun inte bara tillämpar en N-faktor på 1,2 istället för 0,8 vilken borde gälla för en kommun med mindre än 20 000 innevånare, allt enligt kommunens egna handlingar som hänvisar till SKL:s rekommendationer ..

Orust kommun har då valt att ta ut 0,4 gånger (1,2 istället för 0,8) HÖGRE avgifter än vad som SKL rekommenderar och att man även sedan dess beslutat om en höjning av timtaxan från 810 kronor (20150101) till 910 kronor (20170101), alltså en höjning med 12,35% under en period när det i princip helt saknats inflation i Sverige. Det här exemplet lämnar kommunförvaltningen från år 2011:

Som exemplet tolkas så kostade ett bygglov, inklusive planavgift för ett enbostadshus på 250 m²

inom detaljplaneområde år 2011, 93 839 kronor x N(=1,2) = 112 607 kronor (!) inte undra på att vi har bostadsbrist. Frågan är vad kommer det att kosta från den 1 januari 2017 med de nya högre avgifterna? 

Om detta tillåts fortsätta, vilket självklart är omöjligt, så betyder det en fördubbling vart 11,5 år som i förlängningen kommer att framtvinga en brutal verklighetsanpassning och produktivitetsökning i åtminstone den nivån då halva antalet anställda gör lika mycket eller mer än idag.

Vilket kommer att innebära en hänsynslös rationalisering och "jobbslakt" inom offentlig verksamhet.

En ohållbarutveckling som i slutänden ger avveckling, en modern och offentlig Tulpankrasch?! 
 

Fotnötter

* Näringslivets Regelnämnd, NNR, bildades år 1982 och är en oberoende, politiskt obunden ideell förening helt finansierad av sina medlemmar.
Bland medlemmarna finns 18 svenska näringslivsorganisationer och branschförbund som tillsammans representerar drygt 300 000 företag.
Det betyder att NNR talar för alla aktiva företag i Sverige som har en anställd eller fler, i alla branscher och av alla storlekar. NNRs uppgift är att förespråka och verka för effektivare och mindre kostsamma regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU.
NNR samordnar näringslivets granskning av konsekvensanalyser av förslag till nya eller ändrade regler samt koordinerar näringslivets regelförbättringsarbete på nationell- och EU-nivå. Detta fokuserade verksamhetsområde gör att NNR är unikt bland näringslivsorganisationer i Europa.
Mer information om NNR finns på www.nnr.se.